Hannah - mamma till Charles

Tanken var ju att jag skulle skriva vecka för vecka om graviditeten men nu har ju det inte riktigt blivit av, så jag skriver en lite längre sammafattning om graviditeten istället vilket kan vara kul att gå tillbaka och läsa sen! Jag kan tänka mig att man glömmer rätt snabbt särskilt med en liten att ha hand om. 


Dagen före pluset

Jag hade varit hos mamma i Söderhamn och skulle ta bussen hem. Väl på bussen känner jag hur jag illa det luktar och jag blir åksjuk. Kunde inte begripa att dom inte städade bussarna bättre än så! ;) Kommer hem och Victor hämtar mig på stationen och jag kommer ihåg att han frågade "gick det bra att åka?" varpå jag svarar "ja men jag blev så åksjuk.." och Victor flikar in med att... "du mår illa och du har inte fått din mens?". Ja just ja den där mensen ja. "Mensen är nog bara lite sen och åksjuk blev jag ju för att det luktade illa på bussen!" Herregud.. svårare än så är det inte ;) Vad jag inte tänkte på var ju att det där med dofter är något man är väldigt känslig emot som gravid..... och hur kommer det sig att man inte reagerar över att mensen är sen denna gång men skulle den bara vart 1 dag sen en annan gång skulle man vart hur orolig som helst! Men inte nu.

 

 + Pluset +

Ja vad ska man säga, när och om det är dags för syskon och jag plusar ska jag även försöka mig på den där romantiska delen när man berättar sådär fint att "du ska bli pappa" ;). Det här var morgonen den 18 mars, jag skulle till Ljusdal och göra fransar och Victor skulle till jobbet som vanligt. Jag klev upp före honom för att gå på toaletten och påvägen ned tänkte jag "jag har ju en massa graviditetstest hemma så jag kan ju lika gärna ta ett för att utesluta graviditet och visa Victor att det inte alls är som han tror". Sen att det han sagt etsat sig fast i min hjärna utan att jag erkände det ska jag ju inte sticka under stolen med heller. Så sagt och gjort jag tog med mig testet och gjorde precis som man skulle enligt instruktionerna. Lägger ifrån mig testet och gör mig klar med allt annat och när jag sneglar på strecket får jag se två streck. TVÅ. Vänta nu. Hur var det.. Ett streck = inte gravid. Två streck = gravid. VA? Är det här på riktigt? Jag minns inte vad jag tänkte utan ropade direkt på Victor. "Victor! Victor!!... Kom ner.. NU". Haha. Stackarn förstod ingenting. Jag säger "Du... jag tror jag är gravid.... iallafall enligt det här testet... säger jag och pekar på det." Efter det är allt i princip borta, jag kommer inte ihåg nåt mer än att Victor ger mig en kram och sen slutar inte tankarna att snurra! Det kom dock aldrig på tal om att inte behålla. Victor som bara ett par veckor innan sagt att "blir det så blir det" och det blev det. Vilken overklig känsla.. jag som alltid längtat efter barn. 

 

Första samtalet till barnmorskan

Vad gör jag nu? Googlar. Man ska tydligen ringa MVC direkt. Direkt? Innebär det typ..nu? Ja antagligen. Det måste vart mitt konstigaste samtal någonsin. 

- Familjecentrum det är *****
- Ja, hejsan Hannah heter jag. Det är såhär att jag är nog gravid. Ja iallafall enligt ett graviditetstest jag tog imorse. och jag ska till THAILAND om 1,5 vecka!
- Jaha okej, men vänta lite.. hur känns det då?
- Eh, jo alltså det känns bra!

Thailand var det enda jag kom att tänka på. Hur blir det här nu då? Kommer jag kunna åka? Vad ska jag tänka på? Oh my. Jag fick ett datum när jag skulle få komma till barnmorskan första gången och där informerades det om att man inte skulle dricka alkohol, ta droger eller tobak. Ja, inget nytt alltså. Jag fick även fylla i ett papper över hur mina alkoholvanor sett ut den senaste tiden. "Du vet väl att du bjuder barnet på dennes första fylla om du dricker alkohol under graviditeten?" och jag kände bara MEN JA jag har inte bott under en sten. Vi fick ett nytt datum som var fleeera veckor fram i tiden, sisådär 6-7 veckor och det kändes som en evighet dit. Vi bytte även barnmorska under den här tiden då varken jag eller Victor kände att vi klickade med den vi fick och jag har hört fler som tydligen bytt. Vi fick en annan supergullig yngre barnmorska som det kändes mycket bättre med.

 

Thailand

Så kom den där resan till Thailand. Jag hade inte känt av ett enda graviditetssymtom(förutom åksjukan)förrän nu helgen innan vi skulle åka och planet skulle lyfta på måndagen. Jag började må lite smått illa men tänkte att jag hade ju faktiskt jobbat 75 timmar den här veckan så bara jag får komma iväg och ta det lugnt kommer jag må bättre! Tji fick jag. Vi sitter på planet påväg till Dubai där vi ska mellanlanda. Flygvärdinnorna kommer in med maten och innan jag hinner blinka står jag på toaletten och tokspyr! Sen slutade det liksom aldrig. Men jag levde fortfarande på hoppet. "Bara vi kommer fram..bara vi kommer till ett hotell! Det blir bra snart..." med en påse i handen hela vägen till Bangkok. När vi kommer fram till flygplatsen i Bangkok är jag så klen att jag inte orkar sitta upp. Försöker få i mig en kall smoothie (eller vad det var?") och låg på en bänk medan mitt resesällskap försökte hitta boende åt oss. Resan blir rent utav ett helvete, jag mår så illa så jag inte får i mig någon mat alls. Äter lite smått på tisdagen vid lunch. Mår lite bättre efter det men sen blir det värre igen. Jag försöker peta i mig vätskeersättning men knappt så att det går. Någon tomatbit, ostskiva och lite melon tvingade jag i mig men inte mer än så, och det kräktes jag upp. Det hela slutade med att jag på fredagen var så borta till slut p.g.a vätskebrist att vi fick ta båten till sjukhuset. Väl på plats får jag en jädrans massa tabletter och drop. Medan medicinerna fyllde sin funktion var det bara att passa på att ta sig tillbaka till flygplatsen och ta första bästa flyg hem. Vi fick tag på ett flyg och det enda jag hade i huvudet var "bara jag överlever den här hemresan....snälla bebis håll ut" Jag var livrädd för missfall. Vi mellanlandade i Turkiet påvägen hem och då fick jag i mig en pizzaslize. Yay första "måltiden" på 3,5 dygn. Då märkte jag vad viktigt det är att man får i sig vätska och mat! Kroppen slutar ju fungera. Mer om Thailandresan kan ni läsa HÄR och HÄR.